Anna-Stina Gerdin

When I create I go to my inner self and communicate with myself. That is a way to find peace and quiet. In the painting I see my inner life mirrored and clearer to me. I start from an impulse and try to stay in that impulse for as long as possible. I open up for my intuition and strive to follow every signal without limitations. The impulse can start from what colour to use or what material I like to make imprints of.
I mix the acrylic paint with water so what I can poor the paint on the canvas. After that I put things in the paint like stones, pieces of fabric, flowers, seeds, eggshells, glitter, flakes of gold… everything that I imagine can give a structure and imprints on the canvas. I spray with water and watch the paint flow on the canvas, absorbing the pieces and surrounding them with colour.
When the paint it almost dry I remove the objects and discover what’s been created.

After that new layers, new imprints and new discovering.
Then stillness.
Reflection.
I turn the painting and watch it from different perspectives.
Where is the figure that calls for my attention?
Time for decisions.
What do I want to bring out for everyone to see?
When decided, I use brush, sponge and paint to make a unit from all the pieces that I can see.

It’s a careful, slow work in which I often sense a song within. A song connected to the painting or the feelings connected to the process. I sing while painting and in that way I connect even more to the picture.

-

Jag lever, alltså skapar jag. När jag skapar mår jag bra. I skapandet finner jag lugn och stillhet, frid och glädje. I skapandet landar jag i mig själv. Möter mig själv. Pratar med mig själv. I bilderna ser jag tydligare mitt inre liv eftersom det träder fram på bilderna och blir synligt för mig själv. Mitt skapande startar ur en impuls där jag håller mig öppen och försöker följa varje signal. Impulsen kan handla om vilken färg jag ska använda eller vad som ska läggas i färgen. Jag blandar upp färgen med vatten och häller blandningen på duken. Efter det lägger jag i t.ex. stenar, snäckor, blommor, gräs, spets, återvinningsplast, glitter, äggskal, guldflingor… allt som ger struktur, avtryck och känsla i fingertopparna i färgen, sprayar med vatten och låter färgen flyta ut över duken. Jag ser på medan färgen flyter, slukar det som ligger på duken, omsluter, bäddar in och lägger sig runt föremålen. När färgen nästan har torkat lyfter jag bort, skrapar av och upptäcker vilka mönster som har skapats, vilka avtryck som finns kvar.
Efter det läggs nya lager, nya avtryck och nya upptäckter görs.
Sedan stillhet.
Betraktande.
Dags att ta beslut. Vad ska målas fram? Vad ska tonas ner?
Vända, vrida, titta och bestämma.
Fram med pensel, svamp och färg.

Nu följer ett varsamt arbete för att ta fram och ta bort, för att skapa en enhet av alla delarna. Något som ögat kan trivas med.
Det är en speciell känsla när ögat börjar se. Pirret i kroppen när seendet vaknar och något väcks i mig, en vibration och en längtan att ta fram det som vilar under ytan.
Fram till beskådning. Fram till reflektion. Ett meddelande från mig själv till mig själv och till andra som vill se.

This is my personal Vedic Art page. If you want to know more about Vedic Art, please visit the official website.